Dreams

Inatt drömde jag att jag blev lämnad av Gustaf,
det händer rätt ofta att jag drömmer det när vi sover med varann.
Då är det så skönt att vakna upp och inse att han faktiskt ligger
bredvid. Då kan man gråta på hans axel istället för i kudden.

Men inatt var det en dröm i stil med ingen annan dröm.
Jag drömde att jag lämnade han för att han gjorde ett
val som jag vet att han aldrig i verklighetern skulle falla sig in
att göra. Som sagt var, det var en dröm.

Huset är tillbaka,
det är ett hus som kommer tillbaka i nästan varenda
dröm. I det där huset har jag både festat,
spelat spel, dansat, trändat och lagat mat.
Jag är inte 100% på exakta utseendet men det ligger i en backe,
skog runt om och det är ljusblått och mycket lampor huset är
även rätt stort.

Denna natt var vi där på partaj, min vän Beata var med,
vi somnade och när vi sov kom det in annat folk i huset och
gjorde saker med oss som vi verkligen inte ville.
Vi vaknade upp och Beata säger:
- Vad ska nu Gustaf säga?
Jag börjar tjuta och vaknar upp och inser att det var en dröm.

---

Jag somnar om rätt fort efter den drömmen och drömmer då
att jag inte kan andas, försöker skrika på hjälp men ingen hör,
jag får inte ut ett ljud. Ögonen går inte ens att öppna,
Jag får PANIK i sömnen. I sömnen skriver jag då ett papper (inte på riktigt)
till mamma där det står:
"ring doktorn"
Mamma fnissade och sa:
- Menar du allvar?

Jag vaknade sedan dyng sur av svett och tårar och inser att det var en dröm.

(Nu senare har jag fått veta att samma natt drömde min syster
en i stortsätt lika dan dröm.)

Vem är verkligheten? (vart finns den?)
Är det inte drömmarna som är våran riktiga verklighet?
Jag mår dåligt av att tänka.